Efter mycket om och men är vi äntligen hemma igen. Borta bra men hemma bäst, eller hur?

Vi blev tyvärr väldigt sena pga el tekniska fel i det flygplanet som vi skulle åka med. Efter att ha väntat väldigt länge i planet, kom de och sa att vi skulle bli hämtade med buss och körda tillbaka till terminalen för byte av plan. Slutligen fick vi checka igen igen, tre timmar senare än vad som sagts, och vi kunde flyga mot Göteborg.

Jag är egentligen väldigt glad för att de är så noga så att man slipper konstigheter i luften, men det gjorde väldigt ont i hjärtat eftersom jag hade lovat mina tjejer att det var jag som skulle natta dem idag. Emilia vaknade när vi kom, men Leonie får vi krama i morgon.

Nu ska jag genast bädda ner mig för i morgon väntar jobb och dagis igen. Det skulle bli mina sista tre dagar, och de var tänkte att användas för att runda av inför semestern, men nu kommer jag hem med mer jobb än någonsin! Kan inte vänta på att sätta fart med det nya, som jag hoppas blir riktigt bra för oss.

Kram och god natt

Vi sitter i bilen nu och har ca 17 mil kvar innan vi når Billdal. Strax efter 09.00 lämnade vi Sälen efter att ha packat och städat ur huset vi bott i. För en timme sedan stannade vi vid Selma Lageröf SPA för att äta lunch. Lite dyrare än Rasta, men herregud så mycket bättre!

Nu längtar jag bara efter att få sätta nyckeln i min dörr och få komma hem. Borta bra men hemma bäst heter det ju, och det stämmer verkligen. Ska bli så skönt att få sova i sin egen säng igen. Vi har sovit i ett rum med två våningssängar och jag har sovit överst i den ena. Jag sov egentligen ganska bra, men madrassen var lite sliten i mitten vilket gjorde att jag hade ganska ont i ryggen när jag vaknade. Första natten sov jag inte många timmar alls. Emilia låg också överst i den andra sängen, och varje gång jag hörde henne röra sig fick jag lite panik och tände lampan för att se så hon inte var på väg att ramla ner. Mitt i natten fick jag för mig att jag var tvungen att flytta henne, för jag insåg att jag behövde få sova lite, men då vaknade hon och vägrade. Hon var minsann stor nog att sova där uppe enligt henne. Jag vande mig till slut och sov bättre efter ett par nätter.

Tanken var att packa med mig min spikmatta men jag glömde den hemma. Nu ska det bli super skönt att lägga sig på den, för kroppen är öm både här och där. Bara att inse att man inte är pur ung längre

Kram Åsa

]]> http://www.wojtansblogg.se/2010/03/13/on-the-road/feed/ 0 http://www.wojtansblogg.se/2010/03/11/lat-dag-i-backen/ http://www.wojtansblogg.se/2010/03/11/lat-dag-i-backen/#comments Thu, 11 Mar 2010 20:06:54 +0000 Wojtan http://www.wojtansblogg.se/?p=4967 Se de härliga röda kinderna. Vi får smörja ordentligt varje dag, men solen tar rejält.

Idag var vi riktigt sega, ja inte Emilia förstås, hon åkte upp och ner utan stopp hela dagen. Jag och Leonie tog tre åk direkt när vi kom men sen valde hon att leka i den lilla lekparken som låg i anslutning till backen. Själv har jag njutit i solen, tittat på mina tjejer och bläddrat i en veckotidning. Jag hade ingen som helst lust på skidor idag, även om Raffa och jag passade på att ta några åk själva medans barnen lekte.

Vi valde även att åka hem tidigare idag och det var knappt att vi hann få av oss kläderna innan vi hade däckat här hemma. I morgon är det vår sista skiddag och den ska vi utnyttja bättre. Vi ska tillbaka till Hundfjället, efter ett par dagar i tandådalen. På Hundfjället finns trollbacken och den längtar tjejerna efter.

Just nu sitter vi och tittar på ”Du är vad du äter” och idag visas en repris då Sanna Bråding var gäst, eller vad man nu ska kalla det. Hon går på Afrikansk dans, och det ser så himla kul ut. Jag blir jättesugen på att gå på något liknande. Det måste vara så befriande och skönt att skaka loss så där, och vilken kondition man måste få. Jag är imponerad över Sanna. Starkt att ta sig ur en massa missbruk och jobba hårt för att hitta balansen. Själv har jag nu varit rökfri över en månad nu och det är jag STOLT över. Sista dagarna har varit väldigt tunga och jag har varit grymt sugen på en cigarett, men inget ska få mig att misslyckas denna gång.

Kram Åsa

]]> http://www.wojtansblogg.se/2010/03/11/lat-dag-i-backen/feed/ 5 http://www.wojtansblogg.se/2010/03/10/jag-fick-hjarnslapp/ http://www.wojtansblogg.se/2010/03/10/jag-fick-hjarnslapp/#comments Wed, 10 Mar 2010 20:45:24 +0000 Wojtan http://www.wojtansblogg.se/?p=4962

Lilla tjejen åker ensam upp i knappliften idag.

Här kommer hon åkande själv, med pappa bakom som stoppar henne ibland.

Mega stolt pappa idag!

Idag bestämde vi att det var dags för Leonie att få testa att åka lift och köra ner i backen själv. Hon är totalt orädd och fixar de flesta situationer utan bekymmer. Mindre bra går det för hennes mamma som idag fick totalt hjärnsläpp!

Vid första åket så stod jag längst ner i liften och hjälpte henne att komma på liften och komma iväg. Raffa åkte då ett par ”knappar” längre upp och stod redo att ta emot henne när hon kom upp. Det gick superbra och så snart de var uppe svischade de ner i rasande fart. Så fort att Raffa nästan fick problem med att stoppa henne, och jag stod redo längst ner för att ta emot henne.

Leonie var så nöjd när hon kom ner. Hon gjorde high five till mig och bad sedan att få åka en gång till. Det var i detta ögonblick som jag tappade det fullständigt. Kontakten till min hjärna var visst urdragen….

Stoltaste mamma i världen hjälper Leonie fram till liften och får i väg henne upp i backen. Samtidigt som jag vänder mig om för att gå tillbaka ser jag Raffa stå en bit bak i liftkön… Min lilla tjej var med andra ord på väg upp i backen helt själv, utan att någon skulle hjälpa henne av!

Jag börjar i panik att springa upp för backen. Jagande efter min lilla tjej som stolt åker upp mot toppen. Efter halva backen är jag helt slut och klarar inte en meter till. Ingen har ännu märkt mitt problem, mer än Raffa, för annars antar jag att man hade stannat liften. Slutligen ser en mamma vad som händer och hon lyckas ropa jättehögt till en som redan är upp att hon ska ta emot Leonie. Jag är så flåsig så jag kan knappt säga mitt namn. Leonie får hjälp att hoppa av och de är snälla nog att vänta med henne tills Raffa kommer och kan åka med henne ner.

Jag kan lova att jag var riktigt nervös en stund där. Känslan att hon åker iväg uppåt och ingen som hjälper henne, samtidigt som jag inte klarar att ta ett steg till. Hemsk känsla!

Kram från en mamma som kände sig ganska värdelös idag!

Kolla in mössan! I LOVE IT. Det var kärlek från första sekund när jag såg den i affären.

Solbrillor från Dolce & Gabbana, och dessa kostade mer än 30 kr! Skyddar dock lite bättre i solen.

Idag har vi bland annat ägnat oss åt att åka hundspann. Raffa fick stanna kvar medans vi tjejer åkte i väg, allt för att få lite bra bilder Tjejen som ansvarade för dessa hundar var så trevlig och berättade massor om hundarna under vår färd. Jag var rädd att det var lite jobbigt för dem att dra oss, men hon förklarade att denna ras ( kan den hetat Husky?) älskar att springa. De blir väldigt rastlösa om de inte får röra på sig massor och de gillar inte ens att ta paus för att hämta upp nya resenärer. Hon hade tagit hand om en hund som bott ett år i lägenhet i Stockholm, och den var på gränsen till galen sa hon.

Idag har vi haft klarblå himmel och strålande sol, vilket har gjort att alla kom hem med röda, friska kinder. Nu är vi insmorda och de små sover redan gått i sina sängar. Själv ska jag fixa till ytterligare några bilder för att visa er och även skriva om en annan sak som hände oss idag. Jag kan lova att jag har haft hjärtat i halsgropen idag…..

Fantastiskt vackert vid Tandådalen idag.

Jag har precis landat i soffan efter förmiddagen i Tandådalen, och en eftermiddag på simhallen. Hela min kropp värker och efter en super smarrig middag nu är jag så trött. Strax ska alla barn i säng och sedan gäller det att hålla sig vaken till 21.00 när de härliga, men desperata fruarna börjar.

Jag återkommer under kvällen med fler bilder från dagen och lite rapport om hur BRA mina tjejer är i backen

Trött tjej som passar på att vila medan vi grillar korv i backen!

På väg upp till toppen. Leonie älskade att vara uppe i molnen.

Två tjejer som spexar med pappas solbrillor. Kaxiga som få efter att ha åkt en brant vuxenbacke.

Idag har jag konstaterat att någon Anja Pärsson är jag inte.  Hennes muskulösa lår är raka motsatsen till mina klena lår som får mjölksyra av att bara böja mig ner och knäppa på bjäxorna. Idag valde vi att ta stolliften upp på toppen och när vi sedan skulle ner behövde tjejerna ordentligt med hjälp. Efter att ha stått böjd och haft Emilia mellan mina ben och bromsat hela vägen var det nära att vi tvingades ringa in en skoterambulans. Mina lår skakade. Idag har jag dock stått på benen hela dagen, men i samma ögonblick som vi öppnade dörren till vår stuga rasade jag ihop. Jag blev liggande på hallgolvet och stönade högt när barnen satte sig på mig och gav massage.

Nog om mig. Våra tjejer är GRYMMA och jag är stoltare än stoltast. Leonie är precis så som jag hade förväntat mig. Hon vill så högt upp som möjligt och sen ner så fort som möjligt. Raffa åker med henne i ett sele, och gud nåde honom om han stannar för att ta en puas. – Kör pappa, kör. FORT!!

Emilia lär sig mer och mer och hon älskar att åka skidor. Idag när vi stannade för att grilla, ville hon och Ella åka själva i en mindre backe. Hon åkte då helt själv upp i knappliften och körde sedan ner utan att ha mamma och pappa med sig. Ni kan ju tänka er hur stolt hon var när hon kom ner och hade varit iväg ensam med en kompis. När hon kom ner kramades hon av en gråtande mamma som var så stolt, och som dessutom för första gången fått känna på hur det är att släppa i väg sitt barn på egen hand där det skulle kunna hända något. Jag var skitnervös samtidigt som jag var så stolt när jag såg henne åka iväg.

Nu ska snart alla barn i säng och jag räknar med att de somnar gott ganska så snabbt. Själv har jag bäljat i mig tre koppar kaffe för att orka vara vekan till 21.00 när de nya Hollywoodfruarna börjar!

Kram Åsa

Karin och Björn, våra grannar som vi reser med.

Oj så härligt vi har det! Bilderna är tagna rakt utanför vårt hus, som ligger strax utanför Hundfjället. Vi satt ute och njöt solen när vi kom fram och  det kändes som om man fick färg direkt. Vem vet, jag kanske är lika brun som man är efter Thailand när jag kommer hem

På eftermiddagen var vi och fixade med alla skidor och stavar. Vi åker så sällan skidor så vi väljer att hyra utrustning. Tjejerna sken som små solar när de fick på sig pjäxor för första gången. Jag lyckades även hitta ytterligare en mössa som jag inte kunde låta bli att köpa. Den är helt underbar, och ni ska få se den i morgon!

Nu väntar andra chansen och till det mängder av chips!

Jag är helt övertygad om att jag skulle trivas bra här!

Nu har jag googlat Fujairah, som det står om i senaste numret av Solo, och där de skrev ”Lyx för småpengar”. Det ligger i Förenade arabemiraten, och där har jag varit tidigare, både i Oman, Bahrain, och senast en mellanlanding i ett land som jag glömt namnet på. I Bahrain bodde jag  två nätter och det var mycket trevligt, och jag hade gärna besökt detta land igen. Befolkningen är supertrevliga och så gästvänliga. Det var en erfarenhet att vara i ett land som menar att de lever helt fritt, men som ändå är väldigt styrda av koranen. När jag kom in på hotellets Pub, tillsammans med min manliga resekamrat, höll männen på att ramla av från stolarna. Jag fick lov att vara där, men det var nog det lustigaste de hade sett någonsin. När jag sedan beställde in en öl, och kunde sjunga med i en arabisk mycket populär låt, blev jag pubens huvudpunkt för kvällen! De stod på rad för att få prata med mig!

Man tar sig till Fujairah via Solresor och hotellet ovan är ett nybyggt hotell som håller hög standard, vilket syns ganska bra på bilden. Tyvärr förstår jag inte helt vad de menade med småpengar för när jag gjorde en sökning för familjen i februari skulle resan i två veckor kosta oss 84 000 kr! Visserligen med all inclusive, men inte känns det som småpengar?

Detta får nog bli ett resmål som läggs på min framtida drömlista. Där ligger sedan tidigare Nya Zeeland, Sydafrika, Kambojda och Aruba. De tre första är en framtida dröm därför att jag vill att tjejerna är lite större innan vi åker dit, och Aruba vill jag åka till ensam med Raffa.

Thailand –07. Emilia var nästan 3 år och Leonie var 4 månader. Perfekt ålder för Thailand!

Vad kan vara bättre än en återblick till varmare breddgrader när Göteborg bjuder på en grå och kylig dag? Bilderna ovan är från vår resa till Thailand-07 då vi var där i tre veckor. En vecka på Kata Beach, en vecka i Ao Nang och en vecka på Koh Lanta. Perfekt att byta plats på det sättet, för det blev en nystart så snart man började ledsna på ett ställe. Vi var lite, ytterst lite, oroliga över hur det skulle fungera att resa med en fyramånaders bebis, men det var lysande! Leonie låg allt som oftast med mig under parasollet och när vi rörde oss hängde hon i Babybjörn, täckt av en filt.

Jag startade dagen med ett spinningpass idag och har ganska nyligen kommit till jobbet. Normalt sätt kör jag spinning/core, men efter helgens lilla dipp kände jag att det fick bli en mjukstart med bara spinning. Jag tog i extra mycket på passet och kände att det var nog. Idag är det min tur att hämta hem tjejerna så jag måste nog sätta fart och jobba lite nu så att jag hinner få något vettigt gjort. Ikväll har vi nya avsnitt av Desperate Housewifes att se fram emot. Inte en dag för sent enligt mig!

Kram från mig ♥